Dagvatten, vattentäkt, ytvatten och grundvatten

Bild på dagvattenledning vid Hulingen

Dagvatten

Dagvatten är vatten som samlas ovan marken. Det kan vara regnvatten eller smältvatten. Det försvinner ned i dagvattenbrunnar som finns i våra gator.

Skillnaden mellan dagvatten och avrinnande regnvatten är att regnvatten endast avser vatten med ursprung i regn. Dagvatten är exempelvis även smältvatten och tillfälligt framträngande grundvatten. Skillnaden mot ytvatten och vattendrag ligger i att marken inte är täckt av vatten permanent. Dagvatten i bebyggd miljö fångas normalt upp av särskilda dagvattenbrunnar och avleds via ledningar, även om öppen avledning blir vanligare. Med öppen avledning menas att man inte leder ner vattnet i rör och ledningar utan att det fångas upp i dammar och kanaler.

Vattnet fortsätter sedan i dagvattenledningarna där det leds till en mottagare där dagvattnet sedan släpps ut. I våra kommuner är Emån den stora mottagaren. Vattnet hamnar så småningom i Östersjön.

ÖSK ansvarar för underhållet på de dagvattenledningar som finns.

Ingen rening av dagvatten

Under denna process renas alltså inte vattnet utan leds tillbaka till naturen obehandlat. Därför är det väldigt viktigt att se till att det inte blir föroreningar i dagvattnet då det kan leda till olika problem som till exempel algblomning och igenväxning i sjöar.

Biltvättning

För att undvika föroreningar är det viktigt att du tänker på att göra dig av med ditt avfall på rätt sätt. Till exempel innehåller tvättvattnet som uppstår när man tvättar sin bil avfall som kan innehålla föroreningar. Tvätta därför aldrig bilen så att tvättvattnet rinner ner i dagvattenbrunnen.

Det absolut bästa alternativet, för att vara säker på att inga föroreningar når ut i våra vattendrag, är att tvätta bilen på en biltvätt. Där har de system som tar hand om föroreningarna.

Vattentäkt

En vattentäkt kan var en ytvattentäkt (insjö, vattendrag eller liknande där vattnet syns) eller en grundvattentäkt (grundvatten, källa, brunn eller liknande).
En grundvattentäkt är vanligen en grävd schaktbrunn, eller en smalare rörbrunn. Äldre kommunala brunnar var ofta schaktbrunnar, men idag utförs endast rörbrunnar för kommunala ändamål.

Ytvatten

Ytvatten är det vatten som finns på jordens yta i sjöar, vattendrag, hav och våtmarker. Den största delen av ytvattnet är saltvatten. Ytvatten interagerar med atmosfären, genom processer som till exempel uppvärmning/nedkylning, avdunstning och nederbörd, samt är en del av vattnets kretslopp.

Ytvattnets förekomst och volym är ett resultat av klimat, topografi och geologi. Kvaliteten på ytvatten varierar mycket, vilket skiljer sig från till exempel grundvatten. Detta beror på att ytvattnets sammansättning påverkas starkt av ytliga flöden, ytavrinning och nederbörd. Därmed kan ytvattenkvalitén förändras snabbt beroende på årstid, meteorologiska förhållanden eller förändringar i hur den omgivande marken används.

Cirka 71 procent av jordens yta täcks av vatten, vilket till 96 procent består av havsvatten. Uppskattningsvis täcker ytvatten i Sverige, i form av endast sjöar, en yta av 40 000 kvadratkilometer, vilket är 9 procent av Sveriges totala areal. Den fullständiga arean för ytvatten uppskattas till betydligt mer än så. Sjöarnas totala yta kan variera och beror bland annat på reglering av sjöar och landhöjning.

Grundvatten

Grundvatten bildas genom att nederbörd mycket sakta tränger ner genom marken (så kallad infiltration) och sedan sjunker neråt. När vattnet sedan når en ogenomtränglig yta, som till exempel en sprickfri berghäll, så magasineras vattnet och fyller ut de hålrum som finns i de lösa jordlagren ovanför.

I Sverige finns grundvattenreservoarerna framförallt i rullstensåsarna. Grundvattnet kan vara bara några veckor eller flera tusen år gammalt beroende på hur platserna där vattnet lagras är uppbyggda.

Det vatten som finns i naturen ingår i ett globalt kretslopp, vattnets kretslopp. Vatten avdunstar från hav, land och sjöar med hjälp av solenergi. Vattenångan stiger sedan upp i atmosfären där den kyls av och kondenseras till vattendroppar som bildar moln. När vattendropparna blir tillräckligt stora faller de ner som regn eller snö beroende på temperatur. När regnet når marken kan det antingen rinna av som ytvatten eller infiltrera marken och bilda markvatten. Det markvatten som inte tas upp av växter sjunker sedan ner till grundvattenzonen och bildar grundvatten. Grundvatten kan också bildas då grundvattenytan i marken är lägre än vattenytan i ett intilliggande ytvattendrag. Ytvattendraget infiltrerar då till grundvattenmagasinet.

Grundvattenbildningen varierar över året och brukar normalt vara som störst under vår och höst då nederbörden är som störst. På sommaren förångas stora delar av nederbörden innan det når marken och växter tar upp och förbrukar stora delar av markvattnet. Det medför att ingen grundvattenbildning sker och grundvattenmagasinet minskar med sjunkande grundvattennivåer som följd. På vintern sker ingen eller mycket liten grundvattenbildning eftersom marken ofta är frusen och vatten inte kan tränga igenom jorden. Hur mycket grundvatten som bildas beror alltså såväl på nederbörd som på växtlighet och klimat.